Träningsvärken kommer krypandes...
Vaknade i morse fortfarande väldigt nöjd över gårdagens insats, att verkligen tagit tag i livet (igen) och överlevt instruktionen och vårt träingspass. Konstaterade till och med att motivationen fortfarande är på topp och att den här gånen är det på riktigt. Var dock lite förvånad över hur lätt det var att ta sig ur sängen. Ja, jag vet, träningsverken kommer inte på en gång men med tanke på att jag inte tränat på ett bra tag var jag lite rädd för att jag var tillbaka på noll och att jag därför skulle dö idag. Så var tydligen inte fallet. Nu däremot är läget annorlunda... Träningsvärken har gett sig till känna och jag bävar för morgondagen då uppstigningen ur sängen lär bli mycket mer smärtsam. Samtidigt måste jag erkänna att det faktiskt känns ganska bra att ha träningsvärk och att det känns som om vi gjorde nåt bra igår.
