Saknad.

Så var 3:e veckan på träningen inledd. Då min kära följeslagare inte kände sig helt kry idag gjorde jag ett ensamt besök på gymmet. Det var inte alls lika roligt, men jag känner mig i alla fall riktigt duktig. Sen har jag ju också tangerat förra veckans träningsinsats så jag kan inte riskera att försämra mig, utan har ju snarare alla chanser att förbättra mig. Fast jag hoppas verkligen att jag får sällskap nästa gång, det blir så mycket lättare då. Jag har en tendens till att glömma bort att det är jobbigt om nån pratar med mig. Anna jag saknar dig! Mina armar verkar förövrigt äntligen ha slutat skaka nu, det tog bara typ en timme.

Till min stora glädje var det ont om fatala klädmissar på gymmet idag. Däremot var det fullt med småpojkar (läs typ 16 -18) som skulle impa på varandra om hur starka de är och hur många rep de gör. Det kan bara va jag men 50 rep på 23 kg i en benmaskin känns inte särskilt häftigt, mest bara meningslöst slöseri med tid. Hur som helst är det alltid underhållande att tjuvlyssna på folk som ska verka coola men inte har en aning om vad de egentligen pysslar med.

- Lotta

Kommentarer
Postat av: Patrik

om man väger 25 kilo så är det rätt bra!

2008-10-27 @ 17:34:15
URL: http://lyckligaparet.blogg.se/
Postat av: Lotta

Jag kan lätt säga att han vägde inte 25 kg. Kändes mest som han tyckte det var häftigt att klara många rep oavsett om det gav nån bra träning eller inte.

2008-10-27 @ 20:48:30
URL: http://amatorerna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0