Men den här gången ska vi faktiskt...

Det fick bli en vilodag idag också. Detta av den enkla anledningen att värk och träning inte känns som en ultimat kombination. Hade på förhand nån form av tanke på att ta mig till gymmet idag, det blev uppenbarligen inte så. Vaknade upp i morse med värk och fick snällt knapra lite vita piller till frukost innan jag begav mig hemifrån. Någonstans mitt på dagen fick jag för mig att min värk hade gått över, men ack vad jag bedrog mig. Några timmars föreläsning sittandes i en väldigt mystisk position (salsbokningen på Stockholms Universitet verkar inte alltid fungera som det är tänkt, men det är en helt annan och ganksa lång historia) och så var min kära kompis värken tillbaka. Jag fick snällt släpa mig hem, krypa upp i soffan, knapra mer piller och tycka synd om mig själv. Snart skall jag dock förflytta mig till sängen och hoppas på att jag vaknar upp som ett mindre ömmande jag imorgon. Vem vet, då kanske det till och med hinns med lite träning.